Ett skydd mot kvicksilverånga måste till

Den nya tandvårdsreformen innebär en viktig satsning på äldres tandhälsa och kommer sannolikt att ge fler äldre möjlighet att åtgärda omfattande och länge uppskjutna tandvårdsbehov. Samtidigt innebär reformen att många äldre patienter med äldre amalgamfyllningar kommer att behöva få dessa utbytta. När amalgam borras bort frigörs kvicksilverånga, vilket aktualiserar frågor om patientsäkerhet.

Sverige har sedan länge förbjudit användningen av dentalt amalgam, och regeringen beskriver kvicksilver som ett av de farligaste miljögifterna med risk för allvarliga effekter på människan, bland annat på hjärnan och det centrala nervsystemet. Trots detta saknas i dag tydliga nationella rekommendationer om vilka särskilda skyddsåtgärder som bör användas vid borttagning av befintliga amalgamfyllningar hos patienter. Tidigare råd och rekommendationer från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har upphävts eller tagits bort.

Frågan är särskilt viktig eftersom reformen riktar sig till äldre personer. Många i denna grupp har stora amalgamfyllningar, samtidigt som vissa tillhör grupper med begränsade möjligheter att själva bevaka sina intressen i vården. Det gäller exempelvis personer på särskilda boenden, personer med omfattande hemtjänst samt personer med demenssjukdom. För dessa grupper blir det särskilt viktigt att vården erbjuder ett tydligt och likvärdigt skydd för att skydda deras hälsa i samband med tandvårdsarbeten som inkluderar amalgam.

Det finns etablerad kunskap om skyddsåtgärder att rekommendera som minskar exponeringen vid amalgambearbetning. Utan nationella riktlinjer riskerar skyddsnivån att variera mellan olika vårdgivare, kliniker och behandlare, vilket kommer att leda till ojämlika förutsättningar för patientsäkerheten.

Nu vid genomförandet av tandvårdsreformen efterfrågas att regeringen och ansvariga myndigheter säkerställer att nationella riktlinjer skyndsamt tas fram för säker hantering och borttagning av amalgamfyllningar. Reformen ska inte enbart göra tandvården ekonomiskt tillgänglig utan också säkerställa att tandvården är trygg och säker. När staten möjliggör fler tandvårdsbehandlingar för en generation där många fortfarande har amalgamfyllningar bör det finnas tydliga och likvärdiga krav på hur patienter skyddas vid amalgambearbetning. Det är en förutsättning för att reformen ska uppnå sitt mål om både ökad tillgänglighet och trygg, säker tandvård för äldre patienter.

Vid kontakt med tandvårdspersonal på tandläkarmottagningar om vilka skydd man använder vid urborrningar av amalgam svarar de att de inte använder några speciella skydd. De använder en borr och en sug och vid partiklar och amalgamrester spottar patienten ut det i sköljkoppen och resterna fångas upp av en amalgamavskiljare för att skydda naturen.

 

TANDVÅRD 67-PLUS önskar att ansvariga politiker och myndigheter:

• Tar fram nationella riktlinjer för säker borttagning och bearbetning av amalgamfyllningar.

• Fastställer en nationell miniminivå för skyddsåtgärder, exempelvis krav på kofferdam, friskluftsmask och andra relevanta exponeringsbegränsande åtgärder.

• Säkerställer likvärdig tillämpning av riktlinjerna inom både offentlig och privat tandvård i hela landet.

• Särskilt beaktar äldre och sköra patienter, inklusive personer med demenssjukdom, omsorgsberoende och andra grupper som har begränsade möjligheter att själva efterfråga eller säkerställa lämpliga skyddsåtgärder. 

• Integrerar riktlinjerna som en del av genomförandet av den nya tandvårdsreformen, så att ökad tillgång till tandvård också kombineras med en hög och likvärdig patientsäkerhet.