Reformens paradox: Ett stöd som skapar nya hälsorisker
I ett pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Socialdepartementet ”Global utfasning av kvicksilver inom tandvården” publicerad 07 november 2025 står följande att läsa:
”En amalgamfyllning i tänderna består till hälften av kvicksilver. Ämnet är ett av de farligaste miljögifterna och kan orsaka allvarliga skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Sverige har sedan länge arbetat mot ett globalt förbud vilket nu har beslutats.
Minamata-konventionens sjätte förhandlingsmöte (COP6) har avslutats i Geneve. Mötet enades bland mycket annat om en global utfasning av dentalt amalgam efter år 2034.– Dagens beslut är ett viktigt steg mot att minska de globala utsläppen av kvicksilver och stärka skyddet för både människors hälsa och miljön. Det är särskilt glädjande att länder som tidigare varit motståndare nu ser fördelarna med en utfasning av det farliga kvicksilvret, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Det här är ett stort framsteg för munhälsan och hälsan rent allmänt globalt. I Sverige har det nu gått mer än tio år sedan amalgam förbjöds och vi har endast positiva erfarenheter av det förbudet. Vi bidrar gärna med erfarenhet av hur utfasningen kan gå till, säger socialminister Jakob Forssmed. Beslutet innebär att användningen av amalgam i tandvården ska upphöra i hela världen. Dentalt amalgam är den största användningen av kvicksilver i produkter. Kvicksilver kan inte brytas ned utan lagras i mark, vatten och i levande organismer. Sverige har sedan 2009 ett förbud mot användning av dentalt amalgam och har arbetat aktivt inom Minamata-konventionen för att ett globalt förbud ska komma till stånd. Sedan konventionen beslutades 2013 har aktiviteter för att minska användning och spridning av dentalt amalgam varit på agendan. Den afrikanska gruppen föreslog redan 2021 att förbjuda amalgam inom tandvården och nu har beslut fattats.
Riskerna med dentalt amalgam: En amalgamfyllning består till hälften av kvicksilver som långsamt förångas. Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och kan orsaka allvarliga skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Barn är särskilt känsliga, och den mest sårbara perioden är under fosterstadiet när hjärnan och nervsystemet utvecklas. I naturen omvandlas en del av kvicksilvret till metylkvicksilver, en mycket giftig form av kvicksilver som tas upp av levande organismer. Enligt Livsmedelsverket bör kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn äta fisk med höga halter kvicksilver som abborre, gädda och gös högst ett par gånger per år. För övrig befolkning bör denna typ av fisk inte ätas oftare än en gång per vecka. Stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk och marulk bör också undvikas eller ätas sällan.”
Kommentar: I pressmeddelandet står det ingenting om hur äldre och sköra personer ska skyddas vid bortborrning av amalgamfyllningar. För att ersätta en amalgamfyllning med exempelvis keramik behöver hela amalgamfyllningen borras bort eller petas ut men där behöver man ändå borra runt för att inte riskera att spräcka tanden. Äldre kan vara särskilt sårbara eftersom immunförsvaret generellt fungerar sämre med stigande ålder och många dessutom har kroniska sjukdomar. Trots detta saknas information om vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas för denna grupp vid borttagning av amalgamfyllningar. Nu lämnas den generellt mest sårbara gruppen, 2,3 miljoner äldre över pensionsåldern, utan krav på att tandvården ska använda särskilda skyddsåtgärder för att tillse att de inte utsätts för hälsorisker vid exponering för kvicksilverångor vid borttagning av amalgam.
På Praktikertjänsts webb (https://www.praktikertjanst.se) finns information; text, bilder, och kortfilmer om hur man tar hand om amalgam i amalgamavskiljare, rörledningar, hur man tvättar instrument, och hur amalgampartiklar ska fångas för att inte läcka ut i naturen.
Kommentar: Användning av amalgam förbjöds 2009. Men information saknas helt om hur man vid behandling skyddar patienten när amalgam borras ut, t ex vilka skydd som ska användas för att skydda patienten mot kvicksilverånga. Kvicksilverångan är osynlig och ingen mätning görs av hur mycket som släpps ut i patientens mun vid urborrning. Kunskap saknas också om/hur kvicksilverånga fångas upp i avskiljare eller på annat sätt.
Skyddet mot kvicksilverånga vid borttagning av amalgamfyllningar varierar och avgörs beroende på vilka rutiner och vilken skyddsutrustning som används. Eftersom en amalgamfyllning normalt behöver borras bort för att ersättas med ett annat material innebär det att kvicksilverånga frigörs under behandlingen. Den ökade borrningen riskerar alltså en högre exponering för kvicksilverånga hos fler vilket ger upphov till frågor om eventuella hälsorisker.
I tandvårdsreformen ingår inte en rabatterad behandling av alla tänder. Detta har väckt frågor, särskilt när det gäller de åtta till tio tänder längst bak i munnen som utsätts för stor belastning vid tuggning. Lagningarna där är ofta större och kräver ofta mer omfattande tandvård. För de flesta personer som är 65 år eller äldre har dessa tänder tidigare lagats med amalgam och det kommer med tiden att behöva åtgärdas. Även flera av de främre kindtänderna har i många fall behandlats med amalgam.
Vidare väcker förslaget frågor om vilka rekommendationer som ges till såväl folktandvården som privata vårdgivare när amalgamfyllningar borras bort. Det framgår inte tydligt av reformen vilka åtgärder som förväntas vidtas för att skydda patienter. Detta kan skapa osäkerhet om hur patienternas säkerhet ska tillgodoses i praktiken.
Reformens avgränsning innebär att personer från 67 år fortsatt kommer att behöva stå för en stor del av sina tandvårdskostnader. Mot bakgrund av att vuxna sedan länge själva finansierar en betydande del av sin tandvård kan det ifrågasättas om reformen i tillräcklig utsträckning möter de behov som finns inom den äldre befolkningen, samt om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att ge äldre personer den ekonomiska trygghet och det tandvårdsstöd som politiska beslutsfattare uppger att de ska göra.